3 minuter och 35 sekunder.
Så lång tid tog det. Anna tog tiden.
Inte ens fyra minuter varade stunden som jag varit så rädd för.
Jag var varm, mitt hjärta bankade, jag darrade.
Jag önskade att något hemskt skulle hända, så jag skulle slippa.
Det var över på 3 minuter och 35 sekunder.
Nu mår jag otroligt bra! Nu kan jag andas.
Jag känner mig ENORMT lättad. Det gick ju bra.
Javisst, jag suger, jag är urusel. Men jag tycker allt att jag gjorde riktigt bra ifrån mig.
En klapp på axeln är vad jag förtjänar.
Ville ha lite stöd från Jacob, men hans mobil är avstängd. Surprise. JACOB! SVARA!
Men jag gjorde det ju iaf.
Jag gjorde det.
Nu mår jag bra!
Vad gjorde du?